kom hem

Trodde aldrig att du skulle få mig att gråta, iaf inte av den anledningen. Det är visserligen inte första gången, men jag trodde på nåt sätt att det kanske skulle vara över. Jag har iaf hoppats.. Men efter att du ringde så brast det. Du frågade hur jag mådde och jag ljög. För första gången på väldigt länge så ville jag verkligen säga som det var, men det tog emot. Precis som vanligt och jag hatar det!
Tårarna rinner ner för kinden och jag vill bara krama dig för jag saknar dig så mycket.

/ S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0