Ibland gör lite så väldigt mycket.

I lördags var jag beredd på att släppa taget, helt. I fredags kändes allt helt åt fanders. När mamma kom hem började vändningen. Jag insåg då hur mycket jag saknar henne när hon inte är hemma. Sen fick jag ett samtal och efter det ett efterlängtat besök. Den energin är obeskrivlig. Sen fick jag träffa mina älskade morföräldrar som är helt underbara. Tyvärr var morfar inte så jätte pigg, men ont krut förgås inte så lätt! Fick dessutom träffa mina kusiner, moster och hennes man som jag träffar alldeles för sällan... Tänk att så lite kan göra så mycket...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0