S

Jag vet egentligen inte vad jag hade för förhoppningar om den här påsken, men jag hade nog inte tänkt mig att den skulle i såhär. Just nu känner jag bara för att lägga mig i sängen, dra täcket över huvudet och aldrig mer kliva upp.. Känner mig bara förvirrad och ångesten verkar inte vilja lämna min arma kropp. Hur mycket ska man egntligen behöva orka med? Hur mycket ska man behöva bära?

Ångesten ligger som ett svart moln över mig och det är tungt att andas. Magen skriker och bråkar, som om det fanns något där som vill ut. Som en eldsprutande drake som vore fast kedjad. Huvudet är fullt och kommer sprängas snart.