Jag är rar.

Idag när jag kom till praktiken så fick jag veta att ytterligare en på min avdelning har dött.. Det var väntat, men ändå lite ledsamt. Men båda dom två som dött har det bättre nu, och det gör mig glad. Dom slipper lida.
Det som var speciellt med den första som dog, var att hon en dag när jag var riktigt nere gjorde så att det vände. Det var tom på min födelsedag. När jag kom dit var jag helt virrig i huvudet, tankspridd och nere efter mitt besök på villan och min psyklog. Men så när vi lagt henne så bad hon mig att stanna kvar en stund, vilket jag gjorde. Så satt vi och små pratade lite. Sen satt vi tysta en stund och så säger hon, "Jag tycker du är en väldigt rar flicka", och så såg hon riktigt bestämd ut! Så när jag någon minut senare gick ut från hennes rum kunde jag inte annat än le. Ifall hon förstog vad hon gjorde för mig i den stunden, vet jag inte, jag tror väl inte det. Men jag hoppas.

Annars har dagen varit bra. Och snart är det helg, vilket betyder; fest på fredag, lördag ta hand om Minga och söndag tjilla. Kul vaa?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0