Vad är kärlek?
Kan någon egentligen svara på det. Vad är kärlek? Inte kan jag det iaf. Det finns ju visserligen olika sorters kärlek. Men jag tänker främst på den mellan par som är tillsammans eller kanske tom gifta. Ska jag vara helt ärlig så är det nog det som skrämmer mig mest här i livet. Kärlek mellan två personer på ett väldigt känslomässigt plan. Nej, känslor är inte min starka sida. Jag försöker bara förtränga allt. Det är väl därför jag aldrig varit kär... Men jag har ingen bråska. Jag hade tänkt bli modig innan.
Jag kom precis att tänka på en grej. Som jag tror rätt mycket på:
Jag tror inte att det är så att när man förlorat någon man älskar och/eller står nära så gör det en inte fegare och mindre känslosam. Med andra ord. Någon som förlorar någon får det inte svårare att hitta någon annan, någon ny. För har man väl varit vid den punkt där man upplevt något fint och härligt så vågar man ta risken att försöka igen. Nu menar jag inte att det är så för alla och att det är lätt. Men på något vis så tror jag att det kan vara så. Att man är mer öppen för sånt som liknar eller påminner om det man upplevt tidigare än om man inte gjort det. Ska berätta varför jag tror att det kan vara så för dom flesta...
När det gäller djur så har vi haft en hel drös. Både hästar, hundar och kaniner. Ingen har varit den andra lik och alla har varit speciella på sina egna vis och alla älskvärda. Första hunden vi hade var min stora trygghet och min hjälte när jag var yngre. Han fanns alltid där och la sig alltid nedanför min säng när jag låg och grät. När han började bli gammal så köpte vi en ny. Jag gillade inte henne för fem öre! Jag tycker att hata är ett väldigt starkt ord, men jag skulle nästan vilja påstå att jag hatade henne. Så lite tyckte jag om henne. Men tiden gick och vi tog bort den andra hunden. Minga, som den nya hunden heter, är en söt jäkla sak som jag älskar något obeskrivligt! Med andra ord så kunde jag ta till mig henne trots att jag från början inte tyckte om henne. När det gäller människor, eller rättare sagt killar så tar det stopp. Visst, jag har tyckt om vissa, riktigt mycket, det har jag. Men sen tar det stopp. Det är som en spärr. Att det sen av olika anledningar oftas skiter sig oberoende på ifall jag skulle varit kär eller inte är en annan sak. Jag tror att det är så att ifall jag hade varit kär någon gång tidigare så hade jag fallit lite hårdare för dessa killar men så har det inte varit.
Kan det ligga något i det?
Men det jag kanske egentligen undrade mest; vad är kärlek för dig?
/ S
