my heros.

Idag sålde vi GG. Det känns tomt faktiskt. Även fast jag knappt sett hästen är han ändå en del av familjen, eller ja, han var en del av familjen. Mamma blev tårögd när hon pratade om det. Dels för att det är jobbigt att bli av med sötnosen och dels för att hon vet att han kommer få det bra. Martha är en bra tjej. :)

Tre små skitar kvar som dämpar ångesten och ibland undrar jag vart jag skulle vara någonstans i världen utan dom.

Minga               Bullen                       Ängla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0