Lite förtroende, lite mod.

Ibland handlar det bara om förtroende. Om mod... Hur mycket jag än vill så går det inte. Varje gång mamma blir frustrerad så vill jag springa lika långt som benen orkar bära mig och lite till.
Varje gång du säger att jag ska rycka upp mig så blir jag bara arg. Om det hade gått så hade jag ju gjort det! Jag försöker, men det går inte...
Ibland handlar det inte bara om förtroende och om mod. Utan om lust och ork... Kan du ge mig lite sånt?


Ta min hand och led mig ut mot ett mörker,
ett mörker du styr över.
Ta min hand och jag lovar att följa dig,
även in i den hemskaste värld som kallas verklighet.
Ta min hand och led mig ut ur denna dröm,
drömmen som hållt mig vid liv.
Ta min hand och lova att alltid finnas där,
lova att aldrig släppa taget..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0