S

Jag hatar att känna såhär. Jag vill inte vara hemma längre, men jag vet inte vart jag ska ta vägen... För jag vill inte vara i vägen. Den enda tillflykts ort jag har just nu är bussresan till skolan och promenaderna med hunden. Men eftersom jag knappt orkar gå så är det sist nämda inget jag gjort på länge. Och bussresan kommer inte räcka länge. Fuck it.